17 juni, 2015

Jazz

Filed under: Vardagstankar — Hans Sundström @ 22:20

Musik i olika former har spelat stor roll för mig i nästan hela mitt liv. Tyvärr blev det inte  någon fortsättning av den påbörjade pianoundervisningen när jag var 10 – 12 år. Så jag hör till den den stora grupp av vuxna som sörjer att det inte blev mer av ungdomsårens instrumentalundervisning. Men musik har ändå i olika hög grad alltid funnits i min närhet.

Jag tror att det var någonstans i 15-års åldern som jag började sitta på mitt rum med familjens transistorradio och lyssnade på pop-musik. Jag hade hittat Radio Luxemburg, en kul radiokanal då på 60-talet! Då fick jag rolig popmusik varje kväll. På Sveriges Radios musikkanal P2 var det mest dragspelsmusik när det inte var Tio i Topp på lördagseftermiddagar och Kvällstoppen på tisdagskvällar. Pappa spelade ibland Negro Spirituals på grammofonen. Det fanns också någon skiva med Mahalia Jackson. Härlig medryckande musik i Spirituals och gospel! Och mycket av den popmusik jag lyssnade på då i mitten på sextiotalet var i själva verket rockig blues. Grupper som Spencer Davies Group, Eric Burdon & The Animals och Rolling Stones hade tagit starkt intryck av amerikansk bluesmusik. Också fanns Georgie Fame! En fin artist som sjöng lite poppig jazz.

Jag tror att tonspråk och rytm, som till stora delar är gemensamt i gospel, spritiuals och blues, så småningom ledde mig vidare till att också upptäcka JAZZ. I det då nya fina biblioteket i Falun kunde jag leta upp en LP-skiva med Glenn Miller Band eller liknande, att sätta mig och lyssna på i hörlurar. Så tillbringade jag ofta en håltimme eller frukostrasten, när jag gick i gymnasiet.

Det har blivit mycket musiklyssnande genom åren, på radio, vinylskivor, kassetter, CD-skivor och nu på senare tid Spotify. Och det har blivit en del konserter  - klassisk musik, opera, rock, blues, orgelkonserter, jazz. Favoritplatser är Berwaldhallen, Konserthuset, jazzklubben Fasching och så någon kyrka med fin orgel där man kan njuta av Bach.

Så smaken är bred. Men när jag sätter på mig hörlurarna till min telefon och väljer musik att lyssna på när jag åker hem från jobbet blir det oftast jazz. Men Jazz är ett brett begrepp. Det ryms så mycket där. Jan Johanssons finstämda tolkningar av folkmusik på piano tror jag att många kan njuta av. John Coltranes lite hårdare och tuffare saxofonsolon kanske är svårare.

Här några tips att leta fram på Spotify eller YouTube: I kategorin ”något av det vackraste som finns”: ”Summertime” med Ella Fitzgerald och Louis Armstrong. Den ger rysningar! En jazzartist som har gjort mycket fin musik är Miles Davies. Hans ”Tutu” är suggestiv och läcker! En nutida fin jazz-sångare är Kurt Elling. Lyssna på när han sjunger ”April in Paris”! Det får en att vilja åka dit!

Jag har hört Kurt Elling live i Stockholm. En gång på Fasching och en gång i Konserthuset. På Fasching uppträdde han med ett danskt storband. En helt fantastisk konsert! Han gjorde det bra i Konserthuset med sin kompkvartett, men närheten på jazzklubben var oslagbar! En annan artist som varit på Fasching är Georgie Fame. Han är ofta i Sverige och uppträder. Ta tillfället om det ges!

Åter till lyssningstipsen: Diana Krall är en ganska lättlyssnad jazzartist. En annan nutida och bra artist är Jamie Cullum, men honom behöver man kanske inte påminna om? Något jag ofta avnjuter på Spotify är en av hans spellistor ”Jamie Cullum´s BBC Radio 2 Show”. Mycket rolig musik där!

Några av de forna artisterna som var verksamma i mitten av förra seklet är värda att lyssna på. Jag slår gärna ett slag för Sarah Vaughan. Hon hade en fin, lite beslöjad röst, med ett otroligt stort tonomfång.

Så här skulle jag kunna fortsätta. Kolla gärna själv istället, om du vill och har fått mersmak! Med YouTube och Spotify finns nästan obegränsade möjligheter att hitta intressant musik. Lite annat nu än när jag var ung och gjorde blandband med musik inspelad från radion. Bökigt med kassettbanden som trasslade ibland, och det var lite si och så med ljudkvaliteten. Nej – allt var inte bättre förr!

3 juni, 2015

Hantverkartrubbel II

Filed under: Hus och trädgård — Hans Sundström @ 21:10

Som alla ni trogna läsare av min blogg vet, har vi haft lite problem med hantverkare i samband med färdigställande av våra projekt för att fixa till vårt hus som vi köpte och flyttade in i för två år sedan. Det tog en hel del extra tid för oss och massor av extra energi för att på egen hand slutföra monteringen av köket. Men det har jag redan berättat om tidigare.

Det nylagda bambugolvet har också krävt en del egna justeringar. Det lades med början mot en lång och obruten linje från ytterdörren, mitt på långsidan av huset, till ett av kökets hörn i sydöstra hörnet av huset. Sedan grenar golvet ut sig, en del in i köket och en del i hallen/allrummet som fortsätter med en liten korridor vinkelrätt mot den andra långsidan. Inte alldeles enkelt att lägga om man inte har bra koll på vad man gör. Men å andra sidan är det ett lättlagt golv, som de flesta klickgolv. Men snickaren lämnade så pass stor springa mot väggarna som är längs med golvpankorna, så en golvlist inte kunde täcka gliporna. Under vinterhalvåret när luften är torrare, drog golvet ihop sig en aning så att gliporna mot vägg blev ännu större, samtidigt som det blev springor mellan golvbräder på ett par ställen där det inte gjorts tillräckliga urtag bland annat för rör till element. Så jag fick ägna en helg i vintras åt att lägga om delar av golvet för att justera glipor och springor. Enkelt att göra från ena sidan och ganska svårt från andra hållet på grund av klickkonstruktionen, men det gick riktigt bra även om det var tidsödande. Jag avslutade med att lägga en cirka två centimeter smal ribba mot den långa väggen för att fylla i den stora glipan. Plats finns i alla fall om golvet vill svälla lite i sommar. Så här såg det ut vid ytterväggen i närheten av entrédörren. Skon är där för att du ska kunna föreställa dig proportionerna.

20150601_212031 kopia

Sent på hösten, det var nog i slutet av november, kom de för att montera ny garageport och skjutbara glaspartier på uterummets framsida. Samma snickare? Jo, det var uterummet och garageportbyte som vi hade avtalat från början, sedan hade golvläggning och köksmontering överenskommits efteråt. Så nu skulle de göra det de från början var anlitade för.

När glaspartierna hade monterats på uterummets framsida, märkte vi efter någon vecka när det regnade och blåste från väster, som det ofta gör, att regnvatten läckte in på golvet innanför glasdörrarna. Dessutom kärvade några av glaspartierna, när vi försökte öppna och stänga genom att skjuta dem sidledes i sina rännor. Vid regn rann regndroppar på glaset ner i rännorna som svämmade över så att en del vatten hamnade på insidan och blötte ner vårt golv. Så kan man ju inte ha det! Jag ringde såklart genast till byggfirmans chef, som kom för att inspektera. Vi kunde tillsammans konstatera att det saknades dränering nertill i konstruktionen. Han lovade skicka snickaren att ordna dränering och tätning. Han skulle också be honom att justera så att dörrpartierna inte skulle sitta fast. Under veckan fick vi problemen åtgärdade, för ett tag. Vid nästa regn blev det blött i alla fall, inte lika mycket, men på ena sidan. Och glaspartierna fortsatte att kärva. Så jag hörde av mig igen och beklagade mig. Snickaren kom en gång till och gjorde ett nytt försök att täta mot inträngande regn. Lite bättre blev det, men inte så helt bra som vi vill ha det. Och glaspartierna satt mer fast ibland och mindre ibland. Och snickaren kom för att försöka täta mot regn och justera så att glaspartierna inte satt fast. Men allt gjordes lite halvhjärtat, kändes det som. Det fortsatte att kärva och det fortsatte att bli blött åtminstone i ena hörnet.

20150601_212118 - kopia

När tålamodet tog helt slut mailade jag byggfirmans chef och trappade upp min vokabulär några snäpp jämfört med tidigare. Föreslog bland annat att vi skulle anlita en annan hantverkare för att fixa uterummet och sedan skicka fakturan till honom. Det fanns också en hög med byggavfall som legat flera månader och som vi hade påmint om ett par gånger. Nu påminde jag om den en vända till. Det tog bara ett par timmar, så fick jag svar med löfte om att snickaren skulle komma snarast möjligt. Redan på måndag morgon kom han och hämtade skräphögen. Och inom en vecka hade de monterat om glaspartierna, slipat ner några millimeter nertill och upptill för att få bort trycket som gjort att glaspartierna fastnat. Det är nu också så tätt nertill så att det ser ut att kunna stå emot regnväder. Äntligen ser det ut att vara så som det redan från början borde ha varit. Det har kostat en hel del irritation, uppgivenhet och massor av energi.

Varför ska man behöva ta till brösttoner för att få saker gjorda? Borde det inte kännas bättre även för byggfirman att göra rätt från början? Många som jag har pratat med vet ju vilket företag det handlar om. Om allt hade gjorts rätt hade vi varit mer nöjda och vi hade inte klagat inför vänner och bekanta. Vi kanske till och med skulle ha rekommenderat dem istället för att klaga och beklaga oss. Nu återstår bara puts på fasaden omkring nya garageporten, som byggmästaren har lovat att bjuda på som plåster på såren. Det ska bil så skönt att kunna lägga det här bakom oss och kunna ägna oss åt andra saker.